måndag 28 september 2015

Rainier Tower

Den coolaste byggnaden i Seattle är inte The Space Needle, utan Rainier Tower. Denna märkliga skyskrapa ifrån 1977 signerad Minoru Yamasaki (arkitekten bakom World Trade Center) är fullkomligt unik i sin struktur. Med sin piedestal av betong liknar den enligt vissa en inverterad pyramid. Seattles och kanske hela nordvästra Amerikas främsta exempel på totalt radikal modernistiskt arkitektur är den utan tvekan i sin stilrent formalistiskt och synnerligt "brutala" struktur. Var Minoru Yamasaki i själva verket den största brutalisten av dem alla i sin strikta formalism?




söndag 27 september 2015

Filmlogg vecka 39.

The Gambler (Rupert Wyatt 2014). Remake på 70-talsklassiker om existentiellt spelberoende. Helt okej, men originalet är ett mästerverk så varför en ny version? Sevärd ändå för Mark Wahlbergs insats som "intellektuell person".

The Skeleton Twins (Craig Johnson 2014). Mysig ångestkomedi om disharmoniskt tvillingpar. Kristin Wigs & Bill Haders komiska samspel och tajming är en fröjd.

lördag 26 september 2015

The Space Needle.

Under mitt besök i Seattle hann jag faktiskt inte åka upp till observatorieplattformen i The Space Needle. Seattles ikoniska torn som byggdes för världsutställningen 1962. "Rymd-nålen" var flera dagar utsåld i förväg och vem vill spendera flera timmar under sin vistelse i staden för att åka upp i vad som inte är Seattles högsta punkt eller utsiktdäck (det är Columbia Center, vars utsikt får The Space Needle att se ut som ett modellbygge). Självklart känns det dock bittert att jag troligtvis aldrig kommer att få åka upp i The Space Needle i mitt liv. Å andra sidan fick jag flera tillfällen att beskåda denna numera retro-futuristiska skapelse ifrån rymdåldern på både kort och långt avstånd.








The Space Needle i ensam majestät en bit utanför Seattles övriga skyline. För en obekant kunde det vara ett vattentorn.

måndag 21 september 2015

Filmlogg vecka 38.

Två Kvinnor (Vittorio De Sica 1960). Hyllad film som gav Sophia Loren en Oscar. Framstår inte idag som en klassiker direkt. Städad neorealism som mynnar ut i en fruktansvärd final (som egentligen borde ha varit filmens början).

Svenskdjävel (Ronnie Sandahl 2014). Inte mycket mer än en lovande debut om svensk tjej i Oslo-exil. Det är alltid ett problem när en films huvudperson är minst intressant.

Short Term 12 (Destin Daniel Cretton 2013). Utmärkt indie om ett korttidsboende för ungdomar. Humanistisk och nästan drömsk realism. Måste ses!

Balibo - Mörkläggningen (Robert Connolly 2009). Välgjord men lite oengagerad historielektion om några australienska journalisters öde vid Indonesiens invasion av Östtimor 1975. Varför ska alltid västerlänningar hamna i fokus i filmer om tredje världens tragedier?

Red Army (Gabe Polsky 2014), Fin (men kanske något tendentiös) dokumentär om den legendariska sovjetiska hockeyspelaren Vjatjeslav Fetisov. Kul även för oss som inte gillar hockey. Finns på SVTPlay: http://www.svtplay.se/video/3595616/dox-red-army/dox-red-army-avsnitt-1.

fredag 18 september 2015

Bo Widerberg - bonzai!

Slutligen finns då Sveriges genom tiderna största filmregissör (sorry Fårögubben) Bo Widerbergs samlade långfilmsproduktion tillgänglig på dvd efter att två mastiga boxar släppts de senaste åren. På tiden kan tyckas då regissörens öde länge tycktes förbli att få sina filmer enbart visade på Cinematek och eftermiddags-teve. Bo Widerbergs karriär är på ett sätt imponerande där sextiotalet var en enda lång konstnärlig och kommersiell triumf, och samtidigt tragisk. Efter den i dagarna "återupptäckta" 1971 års Joe Hill, blev det bara sex filmer till. Slöseri med talang naturligtvis, men vi får vara glada över de filmer vi fick. Bara två (Fimpen och Victoria) som inte håller måttet. Resten är filmhistoria av en sällsynt humanistisk sort. Bo Widerberg kanske privat ofta var en skitstövel och knepig att jobba med, men hans filmer visar i olika grad på den glädje och sorg det innebär att vara människa.

måndag 14 september 2015

Filmlogg vecka 37.

The Big Knife (Robert Aldrich 1955). Filmad pjäs om Hollywoods mörka sidor. Har den rätta svärtan men väl teatral emellanåt. Hette Silkessnöret I Sverige.

Frihet - Den Blåa Filmen (Krzysztof Kieslowski 1993). Första och sämsta delen i Kieslowskis trikoloren - trilogi. Har som de övriga två filmerna åldrats illa.

Nightcrawler (Dan Gilroy 2014). Hänsynslös och psykiskt instabil nyhetsfotograf på drift i ett nattligt Los Angeles upplyst av neon. Inte dåligt men ändå en något ofullbordad karaktärsstudie.

Images (Robert Altman 1972). Altman-flopp om kvinna med vanföreställningar som är regissörens försök till europeisk auteur - film. Ett sevärt "intressant misslyckande", vars främsta förtjänt är John Williams (för honom) otypiska filmmusik: https://open.spotify.com/album/08oq3v6VpMXkJ3DeMKw3PM. Finns att se på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=12PK2CeAbwk&feature=youtu.be. Hette Schizo - den kluvna verkligheten Sverige.