söndag 28 augusti 2016

Filmlogg vecka 34.

The Lobster (Yorgos Lanthimos 2015). Kan nog vara årets bästa film. Så smart och ömsint men samtidigt ofta oerhört grym. Kan mycket väl klassificeras som ren skräck.

Flickan Från Tändsticksfabriken (Aki Kaurismäki 1990). Kort och koncist och fullt av misär. Lite väl mycket depp och fram till slutet även tyvärr utan regissörens patenterade torra humor.

Nymphomaniac (Lars Von Trier 2013). Regissörens bästa film sedan Idioterna. Blir allt bättre ju längre tiden går. Försök se båda delarna i ett streck. En film om sexmissbruk som undviker att vara spekulativ.

Tjuvheder (Peter Grönlund 2015). Skildring av misären som finns mitt bland oss bland de längst ner. Har brister i storyn men vinner på brist av sentimentalitet. Något överskattad.

Ariel (Aki Kaurismäki 1988). Vintage Kaurismäki som blandar torr humor med ändlöst vemod. Huvudpersonens tystlåtna kåkfararkompis gör hela filmen.

Pawn Sacrifice (Edward Zwick 2014). Välgjord biopic om Bobby Fischer men inte så mycket mer, även om filmen välgörande nog fokuserar på hans galenskap utan att komma karaktären riktigt nära.

45 År (Andrew Haigh 2015). Välspelad men lite småtråkig emellanåt. Lever inte riktigt upp till hajpen fast Charlotte Rampling är kanon.

Palio (Cosima Spender 2015). Intressant dokumentär om de ytterst märkliga hästtävlingarna i italienska Siena. Finns på SVTPlay: http://www.svtplay.se/video/9947462/palio/dox-palio-avsnitt-1?cmpid=del:tw:pl:20160826:dox-palio-avsnitt-1:pla.

En Främling Mitt Ibland Oss (Sidney Lumet 1992).  Sågad Lumet-film där Melanie Griffiths snut går undercover bland chassidiska judar. Bättre än ryktet och filmen fungerar mot alla odds.

Before The Devil Knows You're Dead (Sidney Lumet 2007). Lumets sista film, kanske hans bästa, väl värd att se om. Finns några dagar till på SVTPlay: http://www.svtplay.se/video/2194262/before-the-devil-knows-you-re-dead.

måndag 22 augusti 2016

Filmlogg sensommar 2016.

Tel Aviv (Michael Mayer 2012). Bokstavligen livsfarlig homosexuell kärlek mellan israel och palestinier i spännande och drabbande drama utan de sedvanliga Mellanöstern-klyschorna.

Skuggor I Paradiset (Aki Kaurismäki 1986). Vintage Kaurismäki. Torr humor i dyster (men hoppfull) kärlekshistoria med ett trist Helsingfors som fond.

En Halv Trappa Upp (Andreas Dressen 2002). Oväntade partnerbyten i rolig tysk diskbänksrealism. Väl värd en titt.

The Ploughman's Lunch (Richard Eyre 1983). Manus av Ian McEwan i kristallklar film om den cyniska bourgeoisien i Thatchers Storbritannien i akut form av transit. Mumma för författarens fans och ett fantastiskt tidsdokument, men ibland kanske för "litterär".

måndag 1 augusti 2016

Filmlogg vecka 30.

Lyckliga Skitar (Vilgot Sjöman 1970). Helskojig och rapp film (som även kan ha något slags rekord i att otvunget exponera det manliga könsorganet) som kraftig motbevisar tesen om att regissören skulle vara en trist typ utan humor.

Bone (Larry Cohen 1972). Aggressiv svart man terroriserar Beverly Hills-par i regissörens märkliga debut som inte liknar något annat. Otäck och något oklar allegori.