Övergiven öken-biograf.

Den här övergivna utomhusbiografen mitt i egyptiska Sinaihalvöns ödesmättade öken har aldrig använts. En "cannabis-tokig" fransman lät bygga den för att han ville se på film i öken, men trubbel med lokala makthavare gjorde att några filmer aldrig har visats här. Otroligt men sant. Läs mer här: http://www.messynessychic.com/2014/03/06/the-abandoned-secret-cinema-of-the-sinai-desert/.

Album som du inte visste att du behövde höra: 'Til The Band Comes In (1970).

Det är allmänt vedertaget att Scott Walkers karriär tappade all relevans efter att hans magnifika album Scott 4 floppade rejält i slutet av 1969, och därmed abrupt avslutade hans tid som "tonårsidol med ett djup". Faktum är dock att Scott Walker året efter spelade in ett riktig fint album, innan han helt tappade konceptet med en rad mediokra cover-skivor, för att sedan återigen återfinna sin kreativa juice i slutet av 70-talet.

'Til The Band Comes In (som var en havererad tema-skiva om ensamma personer i ett hyreshus) ligger tematiskt helt i linje med de fyra klassiska självbetitlade solo-albumen som Scott Walker spelade in i slutet av sextiotalet. De mörka, närmast kryptiska låtarna, indränkta i magnifika stråkarrangemang, med den fantastiska "rösten som flyttar berg" som topp. Albumet innehåller de sista kompositioner som Scott Walker skrev och framförde i sin klassiska stil, plus som avslutning några inte alls dumma cover-val (passande nog avslutas skivan med en version av Jimmy Rogers klassiska resignationsballad It's Over), vilket gör det här tidigare svårtillgängliga albumet till något av en förlorad artefakt för alla som någonsin har berörts av Scott Walkers väldigt speciella musik: Scott Walker – 'Til The Band Comes In.

Låna hem konst på biblioteket.

Ja det är sant. Ni kan numera låna hem konst ifrån biblioteket. I alla fall om ni har vägarna förbi Tensta bibliotek i Stockholm, den biblioteksfilial som tillhandahåller denna utmärkta nymodighet som går under namnet Artoteket.

Läs mer här: https://biblioteket.stockholm.se/kalender/artoteket-%E2%80%93-l%C3%A5na-hem-riktig-konst-fr%C3%A5n-tensta-bibliotek.

Bundaberg baby!

Världens godaste ginger beer och root beer kan göras i Australien. Bryggeriet Bundaberg (ifrån staden med samma namn i Queensland) producerar läskedrycker med en mer fylligare smak än man trodde var möjligt + läckert utformade flaskor. Även om deras övriga sortiment är finfint, är det deras ginger beer/root beer som är i särklass.

Tursamt nog går det att hitta Bundaberg - dryckerna i Sverige. I Stockholm finns de bland annat hos The English Shop, och på Biografen Stures fik av alla ställen.

Filmlogg vecka 9.

Foxfire (Laurent Cantet 2012). Joyce Carol Oates - filmatisering om proto - feministisk tjejgäng i femtiotalets småstads-Amerika. Börjar bra för att sedan blir allt sämre.

Sådan Far, Sådan Son (Hirokazu Koreeda 2013). Storartad film som stillsamt men känslosamt berättar om två familjer vars barn byttes ut på BB.

Affären Cicero (Joseph L. Mankiewicz 1952). Rafflande espionage i Ankara under WW2. Baserat på en sann historia och med en sällsynt hal James Mason i huvudrollen kan det inte gå fel.

Alain Resnais R.I.P.

Den store franska regissören Alain Resnais har lämnat oss nittioett år gammal. Det var ett liv väl spenderat och han var aktiv in i det sista (han var vid sin död aktuell med en ny film). Allt Alain Resnais gjorde var inte bra, ibland var han olidligt pratigt pretentiös, men å andra sidan var han aldrig ointressant. Han kommer främst att bli ihågkommen för de mångbottnade och ödesmättat vackra filmerna Hiroshima Mon Amour & I Fjol I Marienbad, två filmer som väl definierar själva essensen av europeisk auteur-cinema. Speciellt Hiroshima ifrån 1959 ät en film som förändrade filmhistorien för alltid, här kan vi verkligen tala om ett före och ett efter. Filmens bildspråk kom att spöka i nästan i all möjlig annan film därefter.

Bortbytingar.

Det är sällan som tårkanalerna öppnas när jag ser en film, men japanska Sådan Far, Sådan Son fick mig nästan att börja grina. En mer stillsamt gripande film hittar ni nog inte på bio i nuläget. Med utsökt skådespeleri som bas berättar mästerregissören Hirokazu Kore-Eda om en två familjer som får reda på att deras söner förväxlats på BB. Det tvingar in dem i process som ställer frågor om biologiskt ansvar och arv, men främst är skadligt för de små pojkarna. Sådan Far, Sådan Son är en film som väcker frågor trots att svaren på dem kan tyckas som givna.