Lite musik och en massa film. Modernistisk arkitektur blandas med metaforisk dödsångest.
söndag 22 oktober 2017
Trieste - här tar världen slut.
Den italienska staden Trieste är en av de platser där det verkligen känns som om världen tar slut.
För hundra år sedan en habsburgsk metropol och av dåtidens jetset och intelligentsia välbesökt semesterort. Det sägs att hela Wien flyttade dit på sommaren. Efter första världskriget blev Trieste italienskt och när landet efter det andra förlorade det angränsande Istrien till dåvarande Jugoslavien, hamnade staden helt vid sidan om. Idag ligger Trieste inklämt på en smal italiensk landremsa mellan Kroatien och Slovenien. Någon flygplats i närheten finns det inte, du får ta dig hit med buss från grannländerna eller med tåg från Italien. Känslan av isolation förstärks av att staden efter första världskriget verkar ha stannat upp. De magnifika 1800-talsbyggnaderna och grandiosa hotellen ger en aura av något passerat. Trieste präglas av en slags stillsam resignation. Folk är här mer reserverade och surmulna än på andra ställen i Italien. På kvällen blir delar av staden en slags spökstad, bortsett från ett nöjesstråk får du här leta efter en hyfsad restaurang. En motorled måste passeras för att komma till den allt annat än uppfräschade strandpromenaden. Det är inte så att Trieste anstränger sig för att imponera på sina besökare (även om jag var där i september). De turister som syns till är oftast äldre, många är britter på jakt efter någon sentimental känsla av en förlorad värld. Samtidigt är Trieste en unik plats på många sätt som det känns som en ynnest att ha fått besöka.
onsdag 18 oktober 2017
Metelkova - det alternativa Ljubljana.
Ljubljana är en väldigt välplanerad stad i positiv bemärkelse. Livsglädje men inget kaos, rent och snyggt utan att för den skull ge vibbar av kryptofascism (lex Budapest). Den slovenska huvudstaden är också sin relativa litenhet till trots en bastion för kultur. Två moderna konstmuseum och ett ambitiöst cinematek hann jag besöka under de två dagar som jag spenderade i denna stad där Habsburg möter smakfull modernism. Ett område i Ljubljana är dock en slags alternativ fristad för den som ändå uppskattar ruffiga Berlin-vibbar (det rör sig ändå om Slovenien så det handlar om en"välordnad" ruffighet). Metelkova var från början armébaracker som efter att den jugoslaviska armen lämnade Slovenien, blev en illegal bosättning som utvecklats till ett litet nöjesdistrikt fyllt av gatukonst. Det ska även bo folk i Metelkova men under mitt regniga besök syntes det bara till turister + några lokala A-lagare.
Etiketter:
Arkitektur.,
Foto.,
Konst.,
Resor.
måndag 16 oktober 2017
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)