Själva utfrågningen med Ennio Morricone var väldigt kul och intressant, speciellt när han kom in på sina mer obskyra soundtracks från 70-talet, uppenbarligen var det där han först provade nya idéer. I övrigt höll Morricone en väldigt seriös men också humoristisk ton under utfrågningen, som han helt tog över ifrån utfrågaren. Svaren blev långa och liknande ofta små föreläsningar (även den efterföljande utfrågningen med Björk var riktigt kul trots att jag inte direkt uppskattar hennes musik).
Lite musik och en massa film. Modernistisk arkitektur blandas med metaforisk dödsångest.
söndag 29 augusti 2010
Jag & Morricone.
Själva utfrågningen med Ennio Morricone var väldigt kul och intressant, speciellt när han kom in på sina mer obskyra soundtracks från 70-talet, uppenbarligen var det där han först provade nya idéer. I övrigt höll Morricone en väldigt seriös men också humoristisk ton under utfrågningen, som han helt tog över ifrån utfrågaren. Svaren blev långa och liknande ofta små föreläsningar (även den efterföljande utfrågningen med Björk var riktigt kul trots att jag inte direkt uppskattar hennes musik).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar