Lite musik och en massa film. Modernistisk arkitektur blandas med metaforisk dödsångest.
onsdag 28 september 2011
Dans till Dinah.
Tidigare i kväll var jag och såg The Killer Of Sheep på Cinemateket. Det är en klassiker-stämplad och länge "förlorad" film ifrån 1978, om en svart arbetarklassfamilj i Los Angeles-stadsdelen South Central (efter medborgarrättsrörelsen och före crack). Jag fann The Killer Of Sheep en aning överskattad, ofta ohörbar dialog och noll intrig drog ner det intressanta tidsdokumentet. En scen var dock magisk. Huvudpersonen och hans hustru tar en stilla vals som är både desperat och ömsint. En flykt ifrån en grå vardag, allt till tonerna av Dinah Washingtons The Bitter Earth, en sång som fångar filmens budskap rätt väl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar