Time After Time (Nicholas Meyer 1979). H.G. Wells jagar Jack The Ripper i 70-talets San Francisco. Ologiskt scenario som ändå blir ett kul matiné-äventyr. Hette Tidsjakten i Sverige.
The Selfish Giant (Cleo Barnard 2013). Utmärkt brittisk diskbänksrealism om skrotsamlande småpojkar med jockeydrömmar. En ruggig film om ungas utsatthet som är ett absolut måste att se.
Brinks-stöten (William Friedkin 1978). Regissörens bästa beställningsjobb? Loj och kul kuppfilm med en fantastik rollbesättning. Vågar ta sin tid och vinner på det (vinner också på att ses om).
Efterskalv (Magnus von Horn 2015). Värdig Guldbaggevinnare som kan vara förra årets bästa svenska film. Finalen toppar det mesta.
Ta Fast Tjuven (Alfred Hitchcock 1955). Hitchcock på lekhumör levererar ren eskapism. Fortfarande högaktning underhållning + gröntonade nattscenerier ifrån tak som är filmhistoria.
Solens Rike (Steven Spielberg 1987), Regissörens mest underskattade film? Episkt vacker J.G. Ballard - filmatisering med mäktiga scener som bokstavligen bränner sig fast.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar