Hannah Arendt (Margarethe Von Trotta 2012). Välgjord men lite livlöst om den tyska filosofens kontroversiella bevakning av Eichmann-rättegången. Mest intressant som historielektion.
Girlhood (Céline Sciamma 2014). Inte riktigt min bag. Börjar med frän feministisk angst men utvecklar sig emot ett mediokert förortsmelodram.
All The Right Noises (Gerry O'Hara 1971). Familjefar inleder relation med tonårstjej i brittisk bagatell som vinner på ett känsligt utförande som undviker sensationella grepp. Främst sevärd för ett blick av dåtidens optimistiska London strax innan nedgången.
La Gueule Ouverte/The Mouth Agape (Maurice Pialat 1974). Utmärkt liten film om småborgarklassen och döden. Ruggig om mänskliga tillkortakommanden men hög känsla av realism.
Loulou (Maurice Pialat 1980). Ytterligare en blytung film ifrån Pialat. Deaprdieu/Huppert på sin topp briljerar som dysfunktionellt kärlekspar drivna av ren passion. Bitvis elektrisk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar