Jag Är Nyfiken - Blå (Vilgot Sjöman 1968). Mer ofokuserad än den gula filmen. Ändå mer än ett tidsdokument och känns ofta skrämmande aktuell.
Slutpunkt Berlin (Anthony Mann 1968). Halvlyckat spionraffel vars blandning av James Bond och John le Carré ändå ger en viss skön vintage-känsla idag.
The Looking Glass War (Frank Pierson 1969). Inte en av de bättre John le Carré - filmatiseringarna som lider av akut brist på såväl raffel som logik. Det mest oväntade är filmens utveckling emot en existentiell roadmovie.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar