Okey, här kommer liter mer läsvärt om Margaret Thatcher: http://www.aftonbladet.se/kultur/article16561805.ab, och: http://www.pressyltaredux.com/2013/04/margaret-thatcher-1925-2013/, och http://www.expressen.se/kultur/gardell-margaret-thatcher-ingen-hjalte/. Om ni vill läsa något mer positivt om järnladyn, kan ni förslagsvis surfa in på våra två stora Stockholms-morgontidningars hemsidor.
Många väljer att lyfta fram de fina anti-Thatcher låtar som hon inspirerade till. Även om vissa (framförallt de som önskade hennes död) kanske gick för långt, väckte Thatcher-hatet ibland fram politisk pop av högsta klass. Exempelvis den här bortglömda minimalistiska Elvis Costello-låten ifrån 1983. Pills And Soup var mindre en hit i Storbritannien trots sin okommersiella produktion.
Margaret Thatcher bidrog även ofrivilligt till att ge den brittiska filmen en välbehövlig kreativ injektion. Hennes hårda styre ledde till den comeback för diskbänksrealismen (och inte minst Ken Loach) som utmärker den bästa brittiska filmen än idag. Shane Meadows pågående This Is England-projekt är väl den främsta skildringen av Thatcher-åren på celluid, i alla fall till någon filmatiserar David Peaces maffiga guvarbetarstrejk-epos GB84.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar