Natt Utan Nåd (Robert Aldrich 1955). Rörig intrig men superbt klaustrofobiskt svartvitt foto i arketypisk LA-noir. Sällsynt rå för att vara en film ifrån femtiotalet.
All Night Long (Basil Dearden 1962). Intrigerande på fest för jazzmusiker i en uppdatering av Othello. Gästspel av Brubeck och Mingus ger atmosfär till en film som är lite för stel och arrangerad för att fungera full ut. Hette Ett fall för Johnny Cousin i Sverige.
Dredd (Peter Travis 2012). Bättre än den kassa Judge Dredd-filmen med Sylvester Stallone. Härligt ruffigt dystopisk estetik men tyvärr bjuds det mest på meningslös pangpang.
Only Lovers Left Alive (Jim Jarmusch 2013). Pretentiös men småkul vampyrfilm som känns mer Wim Wenders än Jim Jarmusch. Regissörens bästa film sedan Ghost Dog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar