Lite musik och en massa film. Modernistisk arkitektur blandas med metaforisk dödsångest.
fredag 18 september 2015
Bo Widerberg - bonzai!
Slutligen finns då Sveriges genom tiderna största filmregissör (sorry Fårögubben) Bo Widerbergs samlade långfilmsproduktion tillgänglig på dvd efter att två mastiga boxar släppts de senaste åren. På tiden kan tyckas då regissörens öde länge tycktes förbli att få sina filmer enbart visade på Cinematek och eftermiddags-teve. Bo Widerbergs karriär är på ett sätt imponerande där sextiotalet var en enda lång konstnärlig och kommersiell triumf, och samtidigt tragisk. Efter den i dagarna "återupptäckta" 1971 års Joe Hill, blev det bara sex filmer till. Slöseri med talang naturligtvis, men vi får vara glada över de filmer vi fick. Bara två (Fimpen och Victoria) som inte håller måttet. Resten är filmhistoria av en sällsynt humanistisk sort. Bo Widerberg kanske privat ofta var en skitstövel och knepig att jobba med, men hans filmer visar i olika grad på den glädje och sorg det innebär att vara människa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar