Missa inte The constant gardener på SVT i kväll!

22.55 i kväll visar SVT1 The constant gardener från 2005. En sällsynt lyckade filmatisering av John Le Carre's roman Den trägne odlaren. Filmen är en spännande thriller med Afrika som fond, men är framförallt en mycket stark kärlekshistoria. Huvudpersonen, en brittisk diplomat, visar sig vara sin idealistiska biståndsarbetare till fru värdig först när hon har dött.

100 album du inte visste att du behövde höra: #100 Pot Luck (1962).

Det känns passande att inleda min nedräkning med en Elvis - skiva, med tanke på det aktuella jubileet. Elvis Presley – Pot Luck kan faktiskt vara hans mest underskattade skiva, och det sista riktigt bra han kom att göra på flera år (år som ägnades åt usla filmer med ännu sämre musik). Låtmaterialet på Pot luck är topptopp rakt igenom med så väl intima och pampiga ballader, tidstypisk pop och mer svängiga låtar. Elvis sjunger dessutom som en gud rakt igenom, han låter extremt inspirerad vilket som alla vet alltid gav ett utmärkt resultat.

Premiär för 100 album du inte visste att du behövde höra i morgon!

I morgon kommer jag att ha premiär för en ny veckovis återkommande avdelning här på bloggen. Under rubriken "100 album du inte visste att du behövde höra" kommer jag en gång i veckan presentera ett album (med Spotify - länk självklart) som jag anser att alla behöver höra, även om de inte visste det. Syftet är att lyfta fram de album som inte brukar finnas med på listor av typen "världens 100 bästa skivor". Album som Joshua tree, Revolver, Harvest, What's going on eller Pet sounds kommer ni inte hitta på min lista, men däremot en massa annat ifrån musikhistorien, som ni troligen kommer att tycka är mycket bättre!

Ännu mer There will be blood: The Book!

There will be blood är inspirerad av den första delen av Upton Sinclairs roman Oil! från 1927, men den bygger inte på den boken. Ärligt talat så har boken och filmen ytterst lite med varandra att göra. Den enda likheten är att de båda verken berör den begynnande oljeindustrin i Kalifornien och tar en far/son - problematik. Det är snarare så att Oil! sådde ett frö i Paul Thomas Andersons huvud, som han sedan utvecklade till sin egen fantastiska film.

Oil! är dock en mycket bra bok som jag verkligen rekommenderar Det är en episk och mycket politisk roman. Den är som bäst när den skildrar den framväxande socialistiska rörelsen i det tidiga 1900-talets USA, en rörelse som slogs tillbaka mycket hårt av överheten, och över hela roman svävar en indignation och ilska ifrån författarens sida. Huvudpersonen slits mellan sina socialistiska sympatier, och den lojalitet han känner med sin familj och samhällsklass. En konflikt som fungerar som drivolja för hela romanen.

Mera There will be blood: The Soundtrack.

Ingen som har sett There will be blood kan väl glömma Jonny Greenwoods filmmusik (som ni kan lyssna på här:There Will Be Blood – There Will Be Blood). Mörk, klaustrofobisk, och framförallt mycket vacker hör det till den bästa musik, oavsett genre, som har komponerats de senaste åren. Det är intressant att se hur Paul Thomas Anderson verkligen intrigerar musiken i sina filmer, och på allvar gör sina filmmusikkompositörers musik till ett essentiellt verktyg för att föra handlingen framåt. I There will be blood illustrerar Jonny Greenwoods hotfulla men lockande stråkar, lika mycket som någon bildruta hur huvudpersonen sakta drivs mot moralisk och själslig undergång, till följd av sitt kompromisslösa beteende.

Ny infallsvinkel på 00-talets bästa film!

Brittiska tidningen The Guardian har helt rättvisst utsett There will be blood till oo-talets bästa film (även om jag tycker att regissörens "andra" 00-tals film Punch drunk love kanske är bättre). The Guardian har även publicerat en mycket läsvärd och kort essä om There will be blood: http://www.guardian.co.uk/film/filmblog/2010/jan/01/best-films-noughties-there-will-be-blood. Kan det vara så att denna historiska film om det mörker som låg till grund för den amerikanska drömmen, i själva verket är en film om vår tid, och en varning inför den hemska framtid som kan komma?

Läst under jul & nyår!

Julledigheten får i alla fall mig att läsa mer böcker än i vanliga fall, speciellt om det är så kallt som det är nu. Det här är några av de böcker som jag läst under jul och nyår!


Sanslöshet av Horacia Castellano Moya verkade vara intressant, då det var en roman som handlade om en journalist som undersöker regeringens massaker på indianer i ett icke namngivet mellanamerikanskt land. Tyvärr kom boken aldrig igång och större delen av historien bestod av sexfixerat snusk. Mer en dålig Bukowski - kopia än en spännande bok ifrån ett annat språkområde, om jag ska vara ärlig.


Stikkan, en biografi om Stikkan Andersson skriven av hans dotter Marie var betydligt bättre. Det är ett mycket underhållande levnadsöde som målas upp och det gör att jag kan bortse ifrån vissa upprepningar, och andra brister i berättandet. Stikkan Andersson får upprättelse i den här boken, där han framstår som en av de största profilerna som det här landet har haft. Kanske alltför stor för lilla Sverige om man ska vara ärlig. Han var en svensk motsvarighet till de engelskspråkiga ländernas impressarios.

Erik Erikssons Så fungerar samhället framstod på förhand som spännande, men det visade sig vara en rätt trist pappersprodukt, även om Erik Eriksson (mannen bakom bland annat Brev till samhället) är en av vårt lands skarpaste hjärnor. Framtidsdystopin om hur världen skulle se ut om en kristen Timbro-höger fick bestämma hade i alla fall fina illustrationer, och ett par hårresande tankegångar, men var allt för torrt skriven.

Att läsa en bok av Norman Mailer blir ofta en besvikelse. Så var även fallet med The Fight, författarens långa reportage om mästarfighten i boxning i Zaire 1974, mellan Mohammed Ale och George Foreman. Bitvis är det ett utmärkt reportage som verkligen fångar stämningarna på plats, men Mailer är så självupptagen att en stor del av boken upptas av hans egna funderingar och problem. Det framstår som helt onödig och daterar boken en aning

Bästa läsningen i jul blev istället den sorgligt bortglömda författaren Walter Tevis roman The queen's gambit från 1983. Den berättar om en ensam tonårsflicka som blir världsmästare i schack. Boken är långsam och sävlig, och en slags blandning mellan spänningsroman och karaktärsstudie, samt naturligtvis en skildring av schackvärlden. Det är den typ av bok vars belöning först kommer när man har läst klart den. Först då framgår det vilken stor läsupplevelse man har varit med om!