Missa inte Shrink 22.30 på SVT2.

22.30 ikväll visar SVT2 Shrink ifrån 2009. Ett fint LA-drama med Kevin Spacey som en krisande terapeut, med ännu vilsnare patienter. Shrink är kanske inte den mest innovativa film som har gjorts de senaste åren (man känner igen mycket ifrån andra små-pretentiösa Kalifornien-dramer), å andra sidan är Kevin Spacey storartad, och filmen bjuder på förföriskt fotade Los Angeles-miljöer. Bara det motiverar att ta en titt på Shrink.

Veckans Film: En Vandring I Solen (1978).

I veckan har det släppts en box med tre Slas-filmatiseringar (jag har bara sett en av dessa, Henrietta med en skönt nedtonad Janne "Loffe" Carlsson i huvudrollen). Jag har dock svårt att tro att någon av dessa tre filmer kommer i närheten av en annan Stig Claesson-filmatisering, nämligen En Vandring I Solen ifrån 1978 i regi av Hans Dahlberg. Gösta Ekman briljerar i en (o)rolig roll som en alkoholiserad sportjournalist, som hamnar i en turistort vid Medelhavet för att i princip gå ned sig helt. Där träffar han en ljuvlig norsk reseledare, men lyckan visar sig vara flyktig.

En Vandring I Solen bjuder bland annat också på en oförglömlig biroll av Sif Ruud, odödliga repliker av typen "du tror att du är smartare än alla andra, därför blir du ensam", en ögonblicksbild av småsunkig svensk charter-tillvaro i sluten av 70 - talet, och stor komik när Gösta Ekman ska gå in en medpassagerares skor.

En Vandring I Solen släpptes för några år sedan på DVD av det Folket Bio/Svenska Filminstitutet. Den borde gå att få tag på om man letar lite (den finns även exempelvis på LoveFilm).

Nytt album ifrån Calexico - i morgon kväll spelar de på Berns!

Sedan ett par veckor finns det ett nytt Calexico-album ute på marknaden: Calexico – Algiers. Arizonas största Morricone-freaks, och TexMex-romantiker, gör ingen besviken med det briljant betitlade albumet Algiers. Efter ett par genomlysningar står det klart att det är den dynamiska duons bästa skivsläpp, sedan den moderna klassikern Feast Of Wire ifrån 2003. Det är en nästan spöklik atmosfär som Calexico får fram på Algiers, det här är musik som får dig att associera till att irra runt vilse i en öken.

I morgon fredag spelar Calexico live på Berns i Stockholm (Göteborg & Malmö följer i helgen). Om du inte har sett ett av världens bästa live-band, är det dags nu (biljetter till Stockholms-spelningen finns än så länge kvar), en extra dimension tillförs Calexicos musik när det spelar inför en publik.

Bully - en film som du måste se, även om du inte vill.

Den väldigt uppmärksammade mobbnings - dokumentären Bully, ligger nu uppe på SVTPlay: http://www.svtplay.se/video/316409/bully. Det är en väldigt otäck film som alla måste se (bland annat med autentiska mobbning-scener i skolbuss). Bully visar upp ett amerikanskt skolsystem plågat av mobbning och trakasserier  Något som leder till självmord, våld, och fjortonåringar i häkte. Det kanske mest skakande med Bully, är skoledningarnas totala inkompetens när det gäller att ta tag i mobbnings-problemen. Är det bättre i Sverige? Jag är tveksam till det, känner tyvärr igen mycket ifrån min egen skoltid.

På jakt efter sockermannen.

Nu har även jag sett fenomen-dokumentären Searching For Sugarman. Det är bara att hålla med om alla lovord. Historien om den bortglömda artisten Rodriguez som aldrig fick något genombrott på hemmaplan, men som utan sin egen vetskap blev gigantisk i Sydafrika, är bättre än fiktion, och bjuder på lika delar tragik som hopp.

Det finns något sorgesamt över att en man med en sällsynt begåvning i blodet, fick spendera sitt liv som grovarbetare, och det faktum att det stora hindret för att hans sånger skulle nå världen, var att han inte var vit, gör tragiken i hans levnadsöde ännu värre.

Filmen ställer även en del obesvarade frågor. Slutade Rodriguez att skriva sånger i början av 70-talet, och finns det i sådant fall några hemdemos? Det är ändå hans musik som gör att vi överhuvudtaget bryr oss om Rodriguez öde, och det är ett sådant slöseri med talang att det bara blev två inspelade album med honom.

Rodriguez – Searching For Sugar Man.

Album som du inte visste att du behövde höra: John Coltrane Quartet Plays (1965).

John Coltrane – The John Coltrane Quartet Plays ifrån 1965, är ett slags farväl till både John Coltranes klassiska kvartett, och den magiska period under den första halvan av sextiotalet, då den store saxofonisten bara spelade in mästerliga album. Efter John Coltrane Quartet Plays sökte sig John Coltrane vidare, mot ett mer löst sammanhängande och vildsint uttryck, vilket gjorde att hans musik under de sista två åren av hans liv blev tämligen svårtillgänglig för de flesta, förutom för de mest fanatiska och teoretisk inriktade Coltrane-beundrare.

På John Coltrane Quartet Plays finns fortfarande saxofonisten melankoliska känsla för melodi kvar, och hela albumet präglas av en slags återhämtning efter de gränslösa ambitionerna på det föregående album A Love Supreme. John Coltrane och hans kumpaner spelar relativt vanlig jazz för en sista gång, och de hade inga övermän när det kom till det.

Världen Av I Går - årets återutgivning.

Det finns återutgivningar, och det finns återutgivningar. Dels klassiker som alla förhoppningsvis har läst, men som ändå prånglas ut i nya "fräscha" nyöversättningar, och dels nyreleaser av böcker som ingen minns, men som är betydligt bättre än det mesta i litteraturhistoriens kanon.

Till den sistnämnda kategorin hör Stefans Zweigs memoar Världen Av I Går, en sorgeskrift över den europeiska civilisation som det första världskriget och nazismen förstörde. Stefan Zweig är idag bortglömd, men var en världskändis under sin levnad, med läsare över hela världen. Han tvingades av förutseende, och fara för sitt eget liv, först fly ifrån sitt hemland Österrike, och sedan ifrån den europeiska kontinent som han älskade, pga sitt judiska ursprung.

Världen Av I Går skrevs strax före Pearl Harbour, och Stefan Zweig hann ta sitt liv innan vändningen i det andra världskriget kom. Därför präglas den här gripande boken av en avgrundsdjup pessimism. Stefan Zweig hade bokstavligt förlorat allt, men efterlämnade ändå det här dokumentet av en tillsynes utopisk epok, som slutade i ett avgrundsdjupt mörker.