onsdag 28 januari 2015

Katastrofala skivomslag.

Ett hemmasnickrat Electric Banana Band? En av bloggen Katastrofala Omslags mer sobra albumkonvolut, vilket säger en del. Det monstermönstrade tyget som mannen längst ut till höger har sytt upp en kostym av, har jag på väggen ovanför sängen.

En person som kallar sig för Mr Dryck driver den hysteriskt roliga bloggen Katastrofala Omslag: http://katastrofalaomslag.blogspot.se/. Han samlar på de mest smaklösa skivomslag som man kan tänka sig (främst ifrån 70/80-talen, när "stil" inte alltid direkt var en vanligt förekommande företeelse). Ett gott skratt serveras tillsammans med ett stycke kulturhistoria, och bjuder samtidigt på ett effektivt botemedel emot alla former av nostalgi.

måndag 26 januari 2015

Oslo by night.








Filmlogg vecka 4.

Befrielsen (Agnieszka Holland 1979). Sådär om konfliktfull uppsättning av teaterpjäs. Idag mest intressant som en tidskapsel ifrån livet i Polen strax innan Solidaritet.

Då Lagen Var Maktlös (Raoul Walsh 1939). Rätt ordinärt pangpang om gangster under förbudstiden. James Cagney är malplacerad och en skönt diabolisk Humphrey Bogart har för lite celluloidtid.

Birdman (Alejandro González Iñárritu 2014). Oftast hysteriskt kul och virtuost filmad, men för lång.

Cass - Huliganen (John S. Baird 2008). Rätt bra men kanske omotiverat våldsam biopic om legendarisk engelsk fotbollshuligan. En av de bättre filmerna i subgenren "hooliganexplotation".

Europa Europa (Agnieszka Holland 1990). Modern klassiker om judisk pojke som för att överleva WW2 låtsas vara tysk. En oerhört stark filmupplevelse. Scenerna där huvudpersonen betraktar Lodz-ghettot ifrån ett spårvagnsfönster kan vara den bästa skildringen av förintelsen på film.

Unga Sophie Bell (Amanda Adolfsson 2014). Pretentiös, ytligt och oengagerande. Klar kalkonvarning.

Hey Good Lookin' (Ralph Bakshi 1982). Sedvanligt fantastiskt flippade animationer (och lövtunn story) ifrån Ralph Bakshi. Den här bisarra animerade filmen om tonårsgäng i 50-talets Brooklyn påbörjades redan i mitten av 70-talet, men fick p.g.a. motstånd ifrån filmbolaget i princip tecknas om.

söndag 25 januari 2015

Vigelandsparken.


Oslos skulpturpark Vigelandsparken är väl stadens kanske främsta turistattraktion och en av de platser som man måste se innan döden. Full av homoerotiska skulpturer av skulptören Gustav Vigeland, toppat av en gigantisk monolit som på långt håll ger en del märkliga associationer. Millesgården kan faktiskt slänga sig i väggen. Vigelandsparken är en näst intill utomjordisk upplevelse.










I Vigelandsparken finns även något så "old school" som en telefonkiosk.

lördag 24 januari 2015

Kon - Tiki museet - ett himmelrike för tiki-freaks.



Vid ett besök i Oslo är en tripp till Kon-Tiki - museet ett absolut måste. Museet ligger tillsammans med andra museer på den rätt posha halvön Bygdøy utanför Oslo. En gigantisk Tiki-stay visar att man kommit rätt, och inne i museet som är helt tillägnat Thor Heyerdahls legendariska resa med träflotten Kon-Tiki till Polynesien 1947. Museets verkliga appeal för alla tiki-freaks är de små statyer som Thor Heyerdahl tog med sig hem ifrån Påskön. Äkta tikis hör inte till vanligheterna direkt på våra breddgrader.

Den klassiska dokumentärfilmen om Kon-Tiki - expeditionen visas naturligtvis varje dag.




Äkta tiki- artefakter.




Museumbyggnaden.