måndag 30 november 2015

Varning för zombis.


Hehe. Zombies ska det väl vara? Eller är Zombis en person eller ett väsen. Nej, det rör sig om en svensk felstavning ifrån den tid då videokassetten var ny och utbudet bestod av några år gamla italienska exploitation-filmer. La Orgía De Los Muertos heter filmen ifrån 1973 i original: http://www.imdb.com/title/tt0069046/. En betydligt tyngre titel än Zombis Återkomst.

söndag 29 november 2015

Filmlogg vecka 48.

St. Vincent (Theodore Melfi 2014). Tam Bill Murray-komedi som hade behövt vara mer svartsynt. Skippa!

Förvandlingen (Ivo Dvorák 1976). Obskyr svensk Kafka - filmatisering om en man som förvandlas till en gigantisk insekt. Rätt cool & orättvist förbisedd. Förtjänar att nu i efterhand bli en internationell kult-favorit om någon behagar ge ut filmen på dvd.

måndag 23 november 2015

Vy ifrån badrummet.


My bathroom folks. Enjoy!

söndag 22 november 2015

Filmlogg vecka 47.

Klippet (Louis-Julien Petit 2014). Anställda på fransk lågprismatvaruaffär får nog. Orytmisk mix av komedi och socialrealism även om filmen har några poänger rörande det hårda moderna arbetslivet.

Frank (Lenny Abrahamson 2014). Michael Fassbender i gigantiskt löshuvud av papier-maché leder avigt indieband. Älskar papier-maché men filmen är mer bisarr än bra.

Skandalen I Hollywood (William A. Wellman 1937). Första versionen av A Star Is Born. Fortfarande ett stark Hollywood-melodram även om inget kan toppa Judy Garland/James Mason i nyinspelningen.

The Road To Corinthe (Claude Chabrol 1967). Bagatellartat raffel i Aten. Lite fånig men småkul Hitchcock-pastisch.

måndag 16 november 2015

Filmlogg vecka 46.

Boulevard (Dito Montiel 2014). Robin Williams sista film. Ett värdigt avslut. Hans förtvivlande ansiktsuttryck formligen bär filmen om en smyghomosexuell man i övre medelåldern. Se den!

Främlingen (Luchino Visconti 1967). Förtjänstfull men något stel Camus-filmatisering. Regissörens sedvanliga visuella briljans är behållningen. Fantastiska scenerier ifrån Alger.

Flugparken (Jens Östberg 2014). Lovande svensk debut om krackelerande manlighet. Skrämmande om det våld som ständigt ligger under ytan i maskulina miljöer.

lördag 14 november 2015

#NousSommesUnis.


Ser på bilder att min hemstad visar solidaritet för offren i Paris - vilket ändå värmer något denna hemska dag. Kan tyckas som en kliché men attackerna i den franska huvudstaden var lika mycket en attack på oss. Det var moderna, öppna, radikala och solidariska människor som föll offer för terroristernas attacker. Storstadsmänniskor som du och jag. De som låg bakom detta fruktansvärda vet hur man ska slå till där det känns som hårdast. Denna typ av urskillningslös terror drabbar Mellanöstern så gott som varje vecka, häromdagen i Beirut. I vår solidaritet med det franska folket får vi inte glömma bort att de flesta offren för den islamistiska terrorn är andra muslimer. Ökad islamofobi får inte blir svaret på denna ondska.

måndag 9 november 2015

Filmlogg vecka 45.

Grand Theft Auto (Ron Howard 1977). Gott om bilkrascher och inte så mycket annat i Ron Howards regi-debut. Gjord med ungdomlig entusiasm men det räcker inte. Hette Blåst Till Tusen i Sverige.

Black Mass (Scott Cooper 2015). Våldsamt och komplext gangsterepos. Bygger på verkliga händelser med fina Boston - miljöer och utsökt rollbesättning med en sällsynt psykotisk Johnny Deep i spetsen.

The Miracle Worker (Arthur Penn 1962). Klassiker som inte förlorat en tunn i kraft. Kompromisslös lärarinna försöker få isolerad dövstum flicka att kommunicera med omvärlden. Osentimental och intensiv.

Två Dagar, En Natt (Jean-Pierre Dardenne/Luc Dardenne 2014). Lågmäld diskbänksrealism med killer - ending om egoism kontra solidaritet. Finns på SVTPlay: http://www.svtplay.se/video/4640247/tva-dagar-en-natt/tva-dagar-en-natt-avsnitt-1.

Damnation (Béla Tarr 1988). Otroliga kameraåkningar i svartvitt & noll story i Béla Tarrs närmast regntunga film som dryper av dans och melankoli.

A Texas Love Story (David Lowery 2013).  Våldsam & sentimentalt vacker Americana. En film med sin egna närmast drömska rytm och sorg över förgångna chanser.

söndag 8 november 2015

Ralph Bakshi - graffiti.


Animations-innovatören Ralph Bakshis nya kickstarter - finansierade film Last Days Of Coney Island är äntligen klar (se den här: https://vimeo.com/ondemand/lastdaysofconeyisland ). Visserligen bara tjugo minuter lång, men vi får hoppas på mer ifrån Bakshi i framtiden och glädjas åt det faktum att han första gången på evigheter gör animerad film igen.

Trevligt nog är jag inte det enda Ralph Bakshi - fanet i Stockholm. Häromveckan sprang jag på den här figuren under en Södermalmspromenad. Denna hippa kråka känner vi igen ifrån Ralph Bakshis filmatisering av Fritz The Cat. Ralph Bakshi -  graffiti kan man för övrigt visst stöta på lite överallt. I Nya Zeeländska Christchurch finns denna fina graffitimålning av en figur ifrån Bakshis okonventionella fantasy - epos Wizards ifrån 1977.

fredag 6 november 2015

#SOSBrutalism


Som ni kanske har märkt här på bloggen och annorstädes, är arkitekturstilen brutalism på högsta modet. Bespottad nästan redan från start, har den utopiska icke-nostalgiska arkitekturinriktningen äntligen fått den uppmärksamhet som den förtjänar, via böcker, hemsidor, utställningar och i varje arkitekturintresserades sociala medier -flöde. Dessvärre är dessa ofta briljanta byggnader hotade av rivningar på många håll (något som nyligen drabbade Glasgows ikoniska housing-projekt Red Road), förknippade med fulhet och sociala problem som de är. Speciellt i Storbritannien (där stilen kanske har sitt epicentrum) hotas många brutala hus för att ge plats åt den goda smakens småborgerliga arkitektur av stål & glas. Detta vansinne måste stoppas! Just därför finns nu hemsidan http://www.sosbrutalism.org. Om vi alla hjälps åt, kanske fler brutalistiska byggnader räddas för eftervärlden.

onsdag 4 november 2015

Stämningsbild med bibliofil.


Är helt fast i Thomas Pynchons senaste roman Bleeding Edge (heter även så i svensk översättning). Orkar inte riktigt med nätet när sådan fantastisk litteratur lockar. Medan jag tar en tripp med den hemlige amerikanen, kan ni alltid beskåda denna ändamålsanpassande bild av en bibliofil.

söndag 1 november 2015

Filmlogg vecka 44.

Ömheten (Sofia Norlin 2013). Väldigt lovande svensk långfilmsdebut om ungdom på glid i ett nästan drömskt ödsligt Kiruna. Flera scener helt lysande. Enda invändningen är att filmen kanske är för kort.

Eat My Dust (Charles B. Griffith 1976). Tonåringar lever rövare med stulen rallybil. Lövtunn men dumkul bilkrasch-film som är gjord med glimten i ögat. Roger Corman - produktion som hette Känn Draget! i Sverige.

Vredens Dag (Carl Theodore Dreyer 1943) Kompromisslös asketisk ångest i Dreyers kraftfulla häxprocess-drama. Oftast helt outstanding. Bästa skandinaviska filmen från fyrtiotalet?

Ren Illusion/Heller Wahn (Margarethe von Trotta 1982). Orättvist bortglömd tysk pärla om kvinnlig vänskap och psykisk sjukdom. En rätt oförglömlig film nog borde kanoniseras. Vintage tidig 80-talskänsla är en bonus.