torsdag 26 december 2013

Nyårs - Paus.

Jag avslutar 2013, och inleder det nya året med att ta en liten paus ifrån bloggandet. Dyker upp igen någon gång i början av januari.

onsdag 25 december 2013

Album som du inte visste att du behövde höra: Yusef Lateef's Detroit Latitude 42° 30' Longitude 83°.



Julafton slutade på värsta sätt, då den store amerikanska jazz-fantomen Yusef Lateef dog 93 år gammal. Å andra sidan var det ett liv väl spenderat. Den fantastiska kompositören, saxofonisten, och även flöjtisten Yusef Lateef hann spela in en himla massa fantastisk musik. Både knepig jazz, och mer lyriskt vacker musik som trotsade alla genrebeskrivningar. Hans diskografi kan tyckas oändlig, men ska man börja någonstans är det med hans relativt lättillgängliga album ifrån slutet av sextiotalet. Yusef Lateef's Detroit Latitude 42° 30' Longitude 83 är ett tema-album om Lateefs hemstad Detroit, framfört av ett superb gäng musiker som försöker fånga stadens själ i dovt soulig jazz. Det kunde ha blivit ett pretentiöst misslyckade, men Yusef Lateef och kompani ror i hem det med en fullkomligt kompromisslös inställning till musikskapandet.

Lyssna här: Yusef Lateef – Yusef Lateef's Detroit Latitude 42º 30º Longitude 83º.

tisdag 24 december 2013

God Jul.


Jag önskar er alla en riktigt god jul.

söndag 22 december 2013

Filmlogg vecka 51.

Happy End (Björn Runge 2011). Förhoppningsvis blir det här inte Björn Runges sista film (även om han sägs ha lämnad filmvärlden). Starkt och välspelat drama om misshandel & missbruk.

Porrkungens Tårar (Fredrik von Krusenstierna 2013). Dokumentär om porrmagnaten Berth Milton Jr som motvilligt blev nästan precis samma man som sin avskydda far. Filmen lämnar en del frågor obesvarade, men är ändå intressant. Finns att se på SVTPlay: http://www.svt.se/dox/se-program/del-1-1485.

Henry - En Massmördare (John McNaughton 1986). Olustig och obehaglig film om en sällsynt otäck seriemördare. Gjord i full realistisk stil, vilket gör filmen motvilligt fascinerande, trots att det kanske rör sig om ren explotation.

Holy Motors (Leos Carax 2012). Grandios comeback av den franska auteur-regissören Leos Carax. Bitivs obegriplig story om en man som åker runt i en limousine och tar sig olika identiteter. Ojämnt, men oftast en ren visuell triumf.

 

söndag 15 december 2013

Filmlogg vecka 50.

The Act Of Killing (Joshua Oppenheimer 2012). Märklig och obehaglig dokumentär där förövarna ifrån folkmordet i Indonesien i mitten av 60-talet, själva spelar upp sina illdåd. En skrämmande film om ondskans väsen.

Murder By Decree (Bob Clark 1979). Sherlock Holmes försöker lösa mysteriet med Jack The Ripper i en alltför lång och ospännande film. Enbart för Sherlock-fans, men Christopher Plummer/James Mason är perfekt castade som radarparet Holmes/Watson.

Inequality For All (Jacob Kornbluth 2013), Den tidigare amerikanske arbetsmarknadsministern Robert Reich förklarar hur USA blev världens mest ojämlika utvecklade nation. "Old news", kanske men budskapet tåls att upprepas.

The Squezze (Antonio Margheriti 1978). Halvbra kuppfilm som inte är särskilt märkvärdig, men vinner på ruffiga exteriörer ifrån ett vintrigt New York.

Death Of A Prophet (Woodie King Jr 1981). Lätt maskerad biopic om Malcom X. Intressant, men med bara en timmes speltid alltför kort.

En Man Kom Tillbaka (Henri Colpi 1961). Fint widescreen-foto i annars segt franskt "intellektuellt" melodram om en kvinna som misstänker att en luffare är hennes sedan länge försvunna man.

måndag 2 december 2013

Filmlogg vecka 48.

Jiro Dremas Of Sushi (Davud Gelb 2011). Intressant dokumentär om legendarisk sushi-restaurang i Tokyos tunnelbana.

Huvudjägarna (Morten Tyldum 2011). Jo Nesbø - filmatisering som är rätt rafflande. Underfundig humor höjer den över all annan medelmåttig "nordic crime".

Amour (Michael Haneke 2012). Det senaste årets stora art-house - hit. En fullkomligt perfekt genomförd film som visar på en humanare sida hos den tidigare så svartsynta Haneke.

Långdistanslöparen (Tony Richardson 1962). En av mina favoritfilmer med en lysande Tom Courtney som trubbig ungdom på glid. Ännu bättre på stor duk (tack Cinemateket).

Det Mörka Rummet (John Bulting 1951). Välgjord biopic om filmpionjären Wiiliam Friese-Greene. Ett stycke filmhistoria som jag inte kände till, berättad med oväntat mycket svärta.