fredag 30 augusti 2013

Franz Ferdinand är tillbaka!


Efter fyra år är Skottlands bästa orkester (sorry Belle & Sebastian) tillbaka. Den orättvist sågade floppen Tonight visade sig inte var det sista som vi fick höra ifrån världens bästa Franz Ferdinand. I dagarna släpptes gruppens fjärde album Right Thoughts, Right Words, Right Action. Full med det fantastiskt svartsynta sväng som bara Franz Ferdinand är kapabla till. Kanske gruppens bästa släpp sedan den klassiska debuten.

Lyssna här: Franz Ferdinand – Right Thoughts, Right Words, Right Action (Deluxe Edition). Missa inte heller att lyssna på den live-skiva som följer med som bonus. En liten påminnelse om att ett live-gig med Franz Ferdinand är precis vad som behövs för att göra hösten fulländad (inga Sverige-spelningar inbokade ännu).

onsdag 28 augusti 2013

På bebodda platser.


Någon vassare skildrare av arkitektur, stadsbyggnad och andra urbana frågor, än Håkan Forsell, finns knappast vårat land. Nu har denna lättillgängliga akademiker samlat några av sin bästa blogg-inlägg och andra kortare texter i en samlingsvolym. Bebodda Platser är en perfekt bok att läsa i lite då och då. Håkan Forsell får det mesta urbant relaterat att bli intresseväckande, och hans beskrivning av den ständiga konflikten mellan städernas "vanliga" invånare och dess profitörer är spot on. En annan intressant aspekt av många av texterna i Bebodda platser, är Tysklands-perspektivet, där Håkan Forsell har vistats mycket. Ett land där kampen om stadsrummet på många sätt står och väger (och där städernas medborgare även visar att det går att göra motstånd mot kommersialismens gentrifiering).

Håkan Forsell har även en utmärkt blogg där flera av texterna i Bebodda Platser publicerades för första gången: http://arbetsbok.wordpress.com/.

måndag 26 augusti 2013

Filmlogg Vecka 34.

Radio On (Christopher Petit 1979). Kontinentalt influerad existentiell brittisk roadmovie. Inte mycket till story, men fantastisk glåmig atmosfär.

Kronjuvelerna (Ella Lemhagen 2011). Försök till en svensk sommar-blockbuster som blev en spektakulär flopp. Betydligt bättre än sitt rykte. Svensk film som vågar vara ambitiös är sällsynt.

Vittnet Måste Tystas (Brian De Palma 1981). En av mina favoritfilmer som blir ännu bättre på stor duk (tack vare Cinemateket).

Cloud Atlas (Tom Tykwer/Andy Wachowski/Lana Wachowski 2012). Rörigt och en aning svårbegripligt epos. Trots det en sevärd film.

The Three Burials (Tommy Lee Jones 2005). Originell modern western. Väldigt välspelad och totalt oförutsägbar. Fina miljöer ifrån gränsområdena mellan USA och Mexiko.

måndag 19 augusti 2013

Filmlogg Sommaren 2013.

The Conspirator (Robert Redford 2010). Välgjord, men småtråkig historielektion om rättegången mot en kvinna som anklagades för inblandning i mordet på president Abraham Lincoln.

Mr. Nice (Bernard Rose 2010). Ytterligare en flashig film om en fiffig knarklangare på 70-talet. Inget nytt under solen, fast Rhys Ifans är onekligen cool i 70-tals regalia.

Interview (Steve Buscemi 2007). Remake av en film i original gjord av den mördade holländska regissören Theo Van Gogh. Rätt laddat kammarspel där en misslyckad journalist ska intervjua en skandaliserad ung skådespelerska.

La Prima Cosa Bella (Paolo Virzi 2010). Italienskt melodram om en kvinna vars skönhet enbart ger hennes familj olycka. På tok för ofokuserad och såpig.

The Place Beyond The Pines (Derek Cianfrance 2012). En alldeles utmärkt och fantastiskt fotograferad film om blodskuld som löper genom generationer. Klassiskt amerikanskt filmskapande av en sort som knappt görs längre.

Berberian Sound Studio (Peter Strickland 2012). Brittisk ljuddesigner råkar ut för märkliga saker när åker till Italien för att hjälpa till med ljudeffekter till en ”konstnärlig” skräckfilm. Skön hyllning till 70-talets italienska explotation-filmer, och det analoga filmhantverket. Ändå mest en film för cineaster med intresse för genren.

Interview With The Assassain (Neil Burger 2002). Fejkdokumentär om en man som påstår sig ha mördat president Kennedy. Intressant idé som faller pga. amatörmässigt filmberättande.

Inside Daisy Clover (Robert Mulligan 1965). Stel Hollywood-tragedi som mest liknar en rip-off/variant av En Stjärna Föds , men helt saknar den filmens stil och svärta.

Marnie (Alfred Hitchcock 1964). Inte en En Studie I Brott, men nästan i samma klass. Hitch var alltid som bäst när han var på som mest udda humör.

En Gång Om Året (Gorki Glasser-Müller 2012). Svensk film där ett kärlekspar som träffats en gång per år under trettio års tid ställs inför ett avgörande. Välspelat, men lite småtråkigt kammarspel.

Sightseers (Ben Wheatley 2012). Kill List-regissören levererar igen. Underbar svart komedi om två kuffar ute på en synnerligen våldsamt sunkig campingsemester i Yorkshire.

Hearts Of Darkness (Fax Bahr/George Hickenlooper 1991). Fascinerande dokumentär om det ostrukturerade kaos som rådde under den famösa inspelningen av Apocalypse Now.

Sex And The Single Girl (Richard Quine 1964). Seg förväxlingsfars som trots titeln är rejält timid. En kul avslutande biljakt bjuds det dock på.

Vill Så Gärna Tro (Gunnar Höglund 1971). Skön svensk 70-talare om en kärlekshistoria över rasgränserna. Rejält sågad när den kom, men bättre än sitt rykte. Bob Marley sägs medverka på soundtracket. Finns på dvd. 

The Venice Syndrome (Andreas Pichler 2012). Intressant dokumentär om dagens Venedig, och dess sista “riktiga” invånare, alltmer utträngda ur en stad som blivit ett museum.

Blackfish (Gabriela Copwperthwaite 2013). Skrämmande dokumentärfilm om de sjuka i att ha späckhuggare i fångenskap. I nöjesanläggningarnas bassänger blir dessa intelligenta djur psykotiska och våldsamma i sin frustration.

Flugan (David Cronenberg 1986). Effektiv (och kitschig) 80-talsklassiker där Jeff Goldblum förvandlas till en mänsklig fluga. Cronenberg må vara överskattad, men är alltid bra när han rör sig mot mainstream.

Flareup (James Nelison 1969). Hyfsad skräpthriller om en Las Vegas-dansös på flykt ifrån en psykotisk våldsman.

Hester Street (Joan Micklin Silver 1975). Klassiker om judiska immigranter i förra sekelskiftets New York. En utsökt utförd film med exemplarisk tidskänsla.

söndag 18 augusti 2013

Wong Kar-wai - retrospektiv på Cinemateket.


Cinemateket i Stockholm har precis kickat igång höstsäsongen, och inleder bland annat med en Won Kar-wai - retrospektiv. Den melankoliska romantikern ifrån Honk Kong är äntligen tillbaka med en ny film (The Grandmaster), men regissören får nog svårt att i framtiden återfå den tidlösa känslan ifrån sina tidiga mästerverk. Filmer som ni nu kan se på stor duk hos Cinemateket. Wong Kar-wai tillhör dessutom de filmskapare vars filmer nästan kräver en ordentligt utrustad biosalong för den optimala filmupplevelsen. Missa framförallt inte hans två första (och i mitt tycke bästa) filmer As Tears Go By och Days Of Being Wild.

Läs mer om Cinematekets Wong Kar-wai - retrospektiv här: http://www.sfi.se/sv/Cinemateket/Stad/Stockholm/Aktuella-serier/?title=Wong+Kar-wai.

lördag 17 augusti 2013

Back in the loop again.



Efter en sex veckors lång semester-paus är jag tillbaka med mitt dagliga bloggande. Semestern har varit härlig med start i den tyska Rhen-metropolen Köln, och avslutning i Montreal, en liten bit av Europa i Nordamerika. Däremellan ägnande jag mig åt det totala slappandet på Gotland. Semester kan inte bara vara sightseeing i främmande storstäder.