Q & A med Bret Easton Ellis.

Det var länge sedan Bret Easton Ellis skrev en bra bok, han är numera bäst som twittrare, och han verkar i alla fall tillfälligt ha övergivit romanskrivandet för manus - jobb i Hollywood. Trots det måste ni läsa den här fråga/svar-intervjun i Paris Review: http://www.theparisreview.org/interviews/6127/the-art-of-fiction-no-216-bret-easton-ellis. En sak är nämligen konstant. Det finns ingen mer underhållande författare (som privatperson) än Bret Easton Ellis.

Missa inte Shrink 22.30 på SVT2.

22.30 ikväll visar SVT2 Shrink ifrån 2009. Ett fint LA-drama med Kevin Spacey som en krisande terapeut, med ännu vilsnare patienter. Shrink är kanske inte den mest innovativa film som har gjorts de senaste åren (man känner igen mycket ifrån andra små-pretentiösa Kalifornien-dramer), å andra sidan är Kevin Spacey storartad, och filmen bjuder på förföriskt fotade Los Angeles-miljöer. Bara det motiverar att ta en titt på Shrink.

Veckans Film: En Vandring I Solen (1978).

I veckan har det släppts en box med tre Slas-filmatiseringar (jag har bara sett en av dessa, Henrietta med en skönt nedtonad Janne "Loffe" Carlsson i huvudrollen). Jag har dock svårt att tro att någon av dessa tre filmer kommer i närheten av en annan Stig Claesson-filmatisering, nämligen En Vandring I Solen ifrån 1978 i regi av Hans Dahlberg. Gösta Ekman briljerar i en (o)rolig roll som en alkoholiserad sportjournalist, som hamnar i en turistort vid Medelhavet för att i princip gå ned sig helt. Där träffar han en ljuvlig norsk reseledare, men lyckan visar sig vara flyktig.

En Vandring I Solen bjuder bland annat också på en oförglömlig biroll av Sif Ruud, odödliga repliker av typen "du tror att du är smartare än alla andra, därför blir du ensam", en ögonblicksbild av småsunkig svensk charter-tillvaro i sluten av 70 - talet, och stor komik när Gösta Ekman ska gå in en medpassagerares skor.

En Vandring I Solen släpptes för några år sedan på DVD av det Folket Bio/Svenska Filminstitutet. Den borde gå att få tag på om man letar lite (den finns även exempelvis på LoveFilm).

Nytt album ifrån Calexico - i morgon kväll spelar de på Berns!

Sedan ett par veckor finns det ett nytt Calexico-album ute på marknaden: Calexico – Algiers. Arizonas största Morricone-freaks, och TexMex-romantiker, gör ingen besviken med det briljant betitlade albumet Algiers. Efter ett par genomlysningar står det klart att det är den dynamiska duons bästa skivsläpp, sedan den moderna klassikern Feast Of Wire ifrån 2003. Det är en nästan spöklik atmosfär som Calexico får fram på Algiers, det här är musik som får dig att associera till att irra runt vilse i en öken.

I morgon fredag spelar Calexico live på Berns i Stockholm (Göteborg & Malmö följer i helgen). Om du inte har sett ett av världens bästa live-band, är det dags nu (biljetter till Stockholms-spelningen finns än så länge kvar), en extra dimension tillförs Calexicos musik när det spelar inför en publik.

Bully - en film som du måste se, även om du inte vill.

Den väldigt uppmärksammade mobbnings - dokumentären Bully, ligger nu uppe på SVTPlay: http://www.svtplay.se/video/316409/bully. Det är en väldigt otäck film som alla måste se (bland annat med autentiska mobbning-scener i skolbuss). Bully visar upp ett amerikanskt skolsystem plågat av mobbning och trakasserier  Något som leder till självmord, våld, och fjortonåringar i häkte. Det kanske mest skakande med Bully, är skoledningarnas totala inkompetens när det gäller att ta tag i mobbnings-problemen. Är det bättre i Sverige? Jag är tveksam till det, känner tyvärr igen mycket ifrån min egen skoltid.

På jakt efter sockermannen.

Nu har även jag sett fenomen-dokumentären Searching For Sugarman. Det är bara att hålla med om alla lovord. Historien om den bortglömda artisten Rodriguez som aldrig fick något genombrott på hemmaplan, men som utan sin egen vetskap blev gigantisk i Sydafrika, är bättre än fiktion, och bjuder på lika delar tragik som hopp.

Det finns något sorgesamt över att en man med en sällsynt begåvning i blodet, fick spendera sitt liv som grovarbetare, och det faktum att det stora hindret för att hans sånger skulle nå världen, var att han inte var vit, gör tragiken i hans levnadsöde ännu värre.

Filmen ställer även en del obesvarade frågor. Slutade Rodriguez att skriva sånger i början av 70-talet, och finns det i sådant fall några hemdemos? Det är ändå hans musik som gör att vi överhuvudtaget bryr oss om Rodriguez öde, och det är ett sådant slöseri med talang att det bara blev två inspelade album med honom.

Rodriguez – Searching For Sugar Man.

Album som du inte visste att du behövde höra: John Coltrane Quartet Plays (1965).

John Coltrane – The John Coltrane Quartet Plays ifrån 1965, är ett slags farväl till både John Coltranes klassiska kvartett, och den magiska period under den första halvan av sextiotalet, då den store saxofonisten bara spelade in mästerliga album. Efter John Coltrane Quartet Plays sökte sig John Coltrane vidare, mot ett mer löst sammanhängande och vildsint uttryck, vilket gjorde att hans musik under de sista två åren av hans liv blev tämligen svårtillgänglig för de flesta, förutom för de mest fanatiska och teoretisk inriktade Coltrane-beundrare.

På John Coltrane Quartet Plays finns fortfarande saxofonisten melankoliska känsla för melodi kvar, och hela albumet präglas av en slags återhämtning efter de gränslösa ambitionerna på det föregående album A Love Supreme. John Coltrane och hans kumpaner spelar relativt vanlig jazz för en sista gång, och de hade inga övermän när det kom till det.

Världen Av I Går - årets återutgivning.

Det finns återutgivningar, och det finns återutgivningar. Dels klassiker som alla förhoppningsvis har läst, men som ändå prånglas ut i nya "fräscha" nyöversättningar, och dels nyreleaser av böcker som ingen minns, men som är betydligt bättre än det mesta i litteraturhistoriens kanon.

Till den sistnämnda kategorin hör Stefans Zweigs memoar Världen Av I Går, en sorgeskrift över den europeiska civilisation som det första världskriget och nazismen förstörde. Stefan Zweig är idag bortglömd, men var en världskändis under sin levnad, med läsare över hela världen. Han tvingades av förutseende, och fara för sitt eget liv, först fly ifrån sitt hemland Österrike, och sedan ifrån den europeiska kontinent som han älskade, pga sitt judiska ursprung.

Världen Av I Går skrevs strax före Pearl Harbour, och Stefan Zweig hann ta sitt liv innan vändningen i det andra världskriget kom. Därför präglas den här gripande boken av en avgrundsdjup pessimism. Stefan Zweig hade bokstavligt förlorat allt, men efterlämnade ändå det här dokumentet av en tillsynes utopisk epok, som slutade i ett avgrundsdjupt mörker.

Vermout-Fisk à la Razor.

 Ett recept direkt ifrån Assars Kokbok. Världens bästa kokbok!

Karta över Nollberga.

I det nya Assar-albumet Laila Luger Story, medföljer det som bonus en karta över Nollberga. Den mytomspunna socken som skyddas mot yttervärlden av en gigantisk ost-kupa, och där Assar-serien utspelar sig. En fristad för alla ifrån Tumbastammen till vampyrer, som kartan ovan visar. Dessutom kan du som Assar-fan, för första gången exakt placera landningsstället för Rymd-Börjes raket!

Laila Luger Story - årets Assar-album!

Laila Luger Story är årets nytillskott till det fördömliga förlagets Nisses Böckers utgivning av Ulf Lundkvists genialiska serie Assar. Precis som titeln antyder får vi i serie-albumet följa Nollbergas egen chanteuses karriär, men det bjuds även på rafflande tvekamper emellan de båda antagonisterna Bimbo & Razor. Kan ett Assar - fan önska sig något mer?

#whydopeoplehatesweden.

Jag brukar försöka undvika att hänvisa till Twitter här på bloggen, men den här haschtagen är hysteriskt kul: https://twitter.com/i/#!/search/?q=%23whydopeoplehatesweden&src=hash. #whydopeoplehatesweden blandar ironi, med förtjänstfulla insikter, om det land vi trots allt kan skratta oss lyckliga över att leva i.

Run Ronnie Run.

Snart är det presidentval i USA igen, och vältajmat nog ligger en Ronald Reagan-dokumentär uppe på SVTPlay: http://www.svtplay.se/video/268175/reagan. Lite oväntat är det en hyfsat balanserad dokumentär, som låter såväl anhängare som belackare till den gamla presidenten komma till tals. Oavsett politisk åskådning, är den här ett måste för alla politiskt intresserade, inklusive alla Reagan-hatare där ute.

Framförallt visar den här filmen på kontrasterna i Ronald Reagans liv och gärning, genom att peka på de skiljelinjer som gör hans eftermäle så svårt att värdera. Räddade han sitt land, eller förstörde han det? Var han en krigshetsare, eller fredens furste? En demokratis förkämpe, eller en neo-fascist? Var han en stor politisk visionär, eller en enkelspårig högerman?

Denna dokumentärfilm kanske inte fick mig att ändra min negativa grunduppfattning om Ronald Reagan, men den fick mig att inse att denna tämligen icke-intellektuella man förändrade världen mer, än de flesta av sina föregångare och efterföljare.

Aerial Ballett.

På Bonniers Konsthall pågår fram till den 2 december utställningen Mer Än Ljud. När jag besökte konsthallen i lördags, gnisslade tyvärr tekniken, och hälften av ljudinstallationerna fungerade inte. Ett stort minus, men ett konstverk som fungerade som det skulle var Matti Kallioinens Nervous Manifold, den främsta anledningen till att bege sig till den futuristiska konsthallen.

Matti Kallioinens stora ballongskulpturer växer sig stora i takt med musiken, och genomför en slags klumpig luftballett. Det är något av det mest hotfullt suggestiva som jag bevittnat på länge. Rent genialiskt i sin kombinationen av ljud, luft, och mörker.

Förhoppningsvis dyker denna mörkrets dans snart även upp på YouTube.

Album som du inte visste att du behövde höra: Caught In The Act (1975).

Lionel Richies framgångar som ibland såsig mainstream-sångare, och det faktum att The Commodores två största hits var de fruktansvärt usla easy listening-balladerna Easy & Three Times A Lady, har gjort att den superba soul-orkestern The Commodores lite har glömts bort. För de var inte bara ett av 70-talets kommersiellt mest framgångsrika band, utan även ett av decenniets vassaste musikaliska enheter. Kapabla till funkiga rytmer kombinerat med melodier, och fina ballader utan sentimentalitet.

Allt detta hittar ni på gruppens andra album Caught In The Act ifrån 1975: Commodores – Caught In The Act. Lionel Richie är här fortfarande bara en av flera musikaliska motorer i bandet, vilket gör att albumet balanserar mellan sväng och smör. Få grupper kunde få till ett sådant groove som The Commodorers, samtidigt som de hade få övermän när det gällde att vara sentimentalt romantiska.

Fenomenalt bra Fleet Foxes-spinoff.

Saknar ni skägg/stämsång-orkestern Fleet Foxes? Lugn, i väntan på hipster-pojkarnas fortsatta äventyr, kan ni lyssna på sidoprojektet Poor Moon, vars debutalbum precis släppts: Poor Moon – Poor Moon. Poor Moon består bland annat av två Fleet Foxes-medlemmar, och bjuder inte helt otippat på välljudande rustik folkpop i samma fålla. Nästan bättre än själva ursprungsakten Fleet Foxes, om du frågar mig.

Den ultimata New York-Bloggen?

För den som inte kan få nog av New York, finns bloggen I'm Just Walkin': http://imjustwalkin.com/. Ett överambitiöst projekt, där en viss Matt Green med bilder dokumenterar hur han går på alla gator i New Yorks fem stadsdelar. Cirka två år är det tänkt att denna heltidssysselsättning kommer att ta, förutsatt att donationer kommer in, och att fotvandraren själv kan överleva på ett minimum av dollar.

Budget-tripp till New York!/Stay at home vaccation in the Big Apple?

New York City! Den ultimata storstaden, och den plats som för de flesta svenskar blir introduktionen till landet i väster. Om du har varit där vill du tillbaka, men det är inte en resa som är "cheap". Aftonbladets fenomenala New York-korrespondent Per Bjurman råder dock bot på det, med sin nya New York-blogg. Sedan ett par veckor bloggar han ifrån staden som aldrig sover, med en sådan närvaro, att det nästan känns som om du är där. Det billigaste alternativet om du vill ha en snabb New York-fix: http://bloggar.aftonbladet.se/bjurmansnewyorkblogg/.

Tiki-Rom.

Ingenting är mer Tiki än rom, själva fundamentet i de flesta Tiki-drinkar. Naturligtvis finns det därför ett destilleri som tillverkar en specifik Tiki-rom. Vood Doo Spiced Rum har en flaska som får det att vattnas i munnen. Om någon på besök i det stora landet i väster (eller i Tjeckien) köper med sig en flaska hem till mig, får vederbörande en puss. Voo Doo finns tråkigt nog inte i Systembolagets sortiment.

Läs mer om Tiki-romen här: http://www.redrum.com/index.html.

Ny roman av Willy Vlautin på svenska.

Det stora lilla bokförlaget Bakhåll, fortsätter glädjande nog med sin utgivning av det litterära amerikanska stjärnskottet Willy Vlautin. Efter debuten Motell Livet som gavs ut i fjol, är det nu dags för Norrut (Northline), författarens andra roman. Det här är en stålande och bitande rå berättelse om en ensam tjej på drift i fattig-USA, vars ända tröst är imaginära samtal med Paul Newman. Ett scenario som fungerar betydligt bättre än det låter.

De 25 bästa svenska filmerna genom tiderna (och mina tio favoriter).

Den eminenta svenska film-tidskriften FLM har i sitt senaste nummer haft en kritikeromröstning om de bästa svenska filmerna genom tiderna: http://www.flm.nu/2012/08/de-25-basta-svenska-filmerna-genom-tiderna/. En lista som toppas av stumfilmen Körkarlen, följet av våra ikoniserade svenska auteurers mest hyllade alster. Jag håller kanske inte med om allt på den här topplistan, men tyvärr blir sådana här omröstningar oftast väldigt förutsägbara, med en tendens till att lyfta fram redan klassiker-stämplade filmer (som dock oftast förtjänar detta epitet, bör det påpekas).

Inspirerad av FLM  har jag själv satt ihop en lista med mina tio svenska favoritfilmer i bokstavsordning.

Bang! (Jan Troell 1977).

Black Jack (Colin Nutley 1990).

En Dröm Om Frihet (Jan Halldoff 1969).

Korridoren (Jan Halldoff 1968).

Kärlek 65 (Bo Widerberg 1965).

Lust Och Fägring Stor (Bo Widerberg 1995).

Made In Sweden (Johan Bergenstråhle 1969).

Mannen På Taket (Bo Widerberg 1976).

Play (Ruben Östlund 2011).

Sven Klangs Kvintett (Staffan Olsson 1976).

Missa inte To Big To Fail 21.00 på SVT1.

Ni får inte missa To Big To Fail, som visas 21.00 i kväll på SVT1. Det är en dramatisering om finanskrisen hösten 2008, och de självande månader då hela världsekonomin (och vår västerländska existens) tycktes stå på avgrunds rand. Synnerligen välspelad, och med en drömrollsbesättning, hör To Big To Fail till det bästa som HBO producerat de senaste åren.