Eisenstein In Guanajuato (Peter Greenaway 2015). Räkna aldrig bort Greenaway! Visuellt vass men ojämnt om Sergei Eisensteins misslyckade försök att spela in en film i Mexiko. Kul ändå med en okonventionell biopic för en gångs skull.
Bonjour Tristesse (Otto Preminger 1958). "Bonjour Tristesse indeed". Kalkonvarning på stel filmatisering av generationsroman, uppenbarligen gjord av en äldre man utan ungdomlig känsla.
Passe Ton Bac D'abord/Graduate First (Maurice Pialat 1978). Kompromisslös sorglig film om resignerade arbetarklassungdomar i ett Frankrike redan då på dekis. Hög känsla av realism och stannar kvar i minnet.
The Intruder (Roger Corman 1962). Regissörens stora stund på jorden som kan vara den främsta film som har gjorts om amerikansk rasism. Obehaglig och rå och för många alltför okänd. Se den på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=DGkLnjn8E3k&feature=youtu.be.
Nous Ne Vieillirons Pas Ensemble/We Won´t Grow Old Together (Maurice Pialat 1972). Ännu en emotionell smäll ifrån Pialat. Självbiografiskt om dysfunktionellt förhållande som ibland är jobbig att se men vinner i längden med en superb stillsam sista akt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar