Världsutställningen i Sevilla 1992 var en succé men så här tjugofem år senare ger det en viss spökkänsla att gå runt det gamla utställningsområdet, trots att arkitekturen på många sätt är mäktigt futuristiskt. Visserligen har många av de byggnader som inte har rivits gjorts om till bostäder, nöjesanläggningar, eller kommersiella fastigheter, samtidigt som man knappt träffar på en enda person när man tar en promenad i ett område statt i milt förfall. Märkligt kan tyckas då läget är utmärkt, bara rakt över floden ifrån Sevillas gamla stad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar