Seriealbum-förlaget Cobolt ska verkligen ha en eloge. Sedan något år tillbaka ser de till att den belgisk/franska serietraditionen återigen finns tillgänglig i Sverige (något som var legio under 70/80-talen). Deras ambitiösa albumutgivning av dessa klassiska serier har nu nått fram till Spirou - tecknaren André Franquins Svarta Idéer. Dystopiska skämtteckningar i tusch som en depressiv Franquin ritade med start av slutet på 70-talet och några år framåt. Trött som han verkar ha varit både på serieskapandet och världen i stort. Om Franquin kunde vara makabert rolig i Gaston, är han här träffande totalt svartsynt. Men hans humanism och totala geni hade inte gått förlorat i ångesten. Svarta Idéer kom så småningom samlade i en volym att bli en klassiker, och samtidigt en sorglig påminnelse om att André Franquin efter detta lyckade experiment nästan helt slutade att rita serier överhuvudtaget.
lördag 5 september 2015
Franquins svarta idéer
Seriealbum-förlaget Cobolt ska verkligen ha en eloge. Sedan något år tillbaka ser de till att den belgisk/franska serietraditionen återigen finns tillgänglig i Sverige (något som var legio under 70/80-talen). Deras ambitiösa albumutgivning av dessa klassiska serier har nu nått fram till Spirou - tecknaren André Franquins Svarta Idéer. Dystopiska skämtteckningar i tusch som en depressiv Franquin ritade med start av slutet på 70-talet och några år framåt. Trött som han verkar ha varit både på serieskapandet och världen i stort. Om Franquin kunde vara makabert rolig i Gaston, är han här träffande totalt svartsynt. Men hans humanism och totala geni hade inte gått förlorat i ångesten. Svarta Idéer kom så småningom samlade i en volym att bli en klassiker, och samtidigt en sorglig påminnelse om att André Franquin efter detta lyckade experiment nästan helt slutade att rita serier överhuvudtaget.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar