Sex, droger och kalaspuffar.

Den amerikanska populärkulturskribenten Chuck Klosterman är sönderhajpad för tillfället, men ska jag vara ärlig, är han överskattad. Min åsikt står fast efter att ha läst essäsamlingen, Sex, droger och kalaspuffar. Trevlig tunnelbaneläsning men inte mycket mer. Jag är inte säker på att Klosterman är någon som bör översättas till svenska. Det han skriver är i mycket en strikt amerikansk angelägenhet, och tyvärr är han ofta mer självupptagen än bra.

Klostermans specialitet är att skriva intelligent och på allvar om dålig populärkulur, typ Van Halen eller Pang i plugget. Är du inte intresserad av detta blir det lätt irrelevant. Det är inte så att man får lust att börja lyssna på Van Halen efter Klostermans hyllningar. Vissa texter är dock bra och roliga (som tex beskrivningen av en mässa för musiknördar eller ett porträtt av ett Guns n Roses coverband). Och egentligen ska jag inte klaga. Den här boken har fått mig att börja lyssna på Billy Joel. Tack för det Chuck!