Lite musik och en massa film. Modernistisk arkitektur blandas med metaforisk dödsångest.
måndag 23 november 2009
Rapport från Stockholms Filmfesival: Worlds greatest dad.
Det här måste vara en av årets stora överraskningar på filmfestivalen. Worlds greatest dad med Robin Williams i huvudrollen som en hopplös tråkmåns till pappa, med en dum och sexfixerad tonårsson, är den typ av svart komedi som verkligen passar för filmfestivaler. Som åskådare skrattar men och skruvar på sig om vart annat. Filmen har en del oväntade vändningar och Robin Williams visar hur otroligt bra han är på att gestalta tragiska och misslyckade gestalter. Synd bara att filmen blir lite förutsägbar på slutet, men i övrigt år det här ångestmyset kanon!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar