lördag 12 november 2011

My trip to the west - en sammanfattning.

Här kommer en kort sammanfattning av min resa till västra USA.

En stad som var precis som jag hade tänkt mig: San Francisco (underbar arkitektur och magnifikt höga kullar plus spårvagnar).

En stad som inte var som jag hade tänkt mig: Los Angeles (förhållandevis stort skyskrapecentrum och bra kollektivtrafik).

Yepp, det är sant. Los Angeles har en tunnelbana. I framtiden kommer man till och med kunna ta tuben till Venice Beach.

Jag behöver inte återkomma till San Francisco men jag längtar redan efter ett återbesök i Los Angeles.

Villorna vid Malibus kustremsa är liksom wow. Har nog aldrig tidigare sett schystare kåkar.

Om ni är i Los Angeles, missa inte att ta världens kortaste linbana upp till Bunker Hill (ligger mitt i centrum).

Väl värt ett stopp på resan: Pacific Groove bredvid Monterey. Världens coolaste ortnamn och ett varuhus fyllt av antikviteter bland annat.

De små kuststäderna mellan Frisco och LA skulle jag gärna ha stannat längre i, Santa Barbara var helt underbart.

Jag förstår verkligen varför Clint Eastwood bor i Carmel.

Turistfälla no 1: Fishemans Wharf.

Turistfälla no 2: Montereys "genuina" hamnområde.

Turistfälla no 3: Den inte så övergivna cowboystaden Calico.

Inte turistfälla no 1: Clam Chowder.

Inte turistfälla no 2: Grand Canyon.

Inte turistfälla no 3: Death Valley.

Nevada är en delstat som har det sämsta som USA har att erbjuda.

Utah överaskade mig med all sin vänlighet.

En plats som jag aldrig mer sätter min fot på: Las Vegas.

Min upplevelse av Las Vegas kan bäst sammanfattas med Hunter S Thompsons bevingade utryck "rädsla och spyor".

Las Vegas förmildrande omständighet: Utsiktstornet Stratosphere och den enorma bronslejonet utanför MGM Grand.

MGM Grand ser fantastiskt ut på utsidan men är inuti ett lika ordinärt andligt fattigt kasino som Las Vegas övriga kullisbyggen.

Jag har väldigt svårt för tendensen att bygga upp kullisreplikas av andra platsers arkitektoniska landmärken länga Las Vegas huvudgata.

Att åka kollektivtrafik i Las Vegas är en skräckartad upplevelse (stort polispådrag för att någon drack alkohol på bussen).

Om ni vill besöka en sliten kasino-staddekis, besök Lauglin med dess förfallna strandpromenad. Garanterat inga skratt där.

De stora städernas mentalt sjuka uteliggare och spelberoendet på kasinos får en att inse att det här inte är det amerikanska århundradet.

Det mest otippade med resan: snö i Kalifornien.

Det bästa med resan: det oändligt vackra nationalparkerna, USA har världens vackraste natur.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar