Black Swan är en film som vinner på att betraktas för vad den är, ett välgjort pulpigt melodram och inte som en "viktig film". Det här ballett-dramat är fullt av schabloner, skräcksekvenser som inte fungerar, såpig intrig och överspel, samt har till en början förtvivlat svårt komma loss. Men när regissören Darren Aronofsky i filmens sista magnifika tredjedel verkligen släpper all sin galna (och pretentiösa) genialitet fri, så klickar det för första gången på allvar för honom sedan det mer än tio år gamla mästerverket Requiem for a dream. Black Swan är dessutom inte en minut för lång utan snarare lite väl kort, skönt med en film som har vett att hålla igen på speltiden.
Det jag gillad mest med Black Swan var nästan Clit Mansells soundtrack: Clint Mansell – Black Swan (Original Motion Picture Soundtrack). Otroligt välanpassat till handlingen i filmen, Clint Mansell är den mest begåvade unga filmmusik-kompositören just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar