tisdag 15 oktober 2013

Paul McCartneys 70-tal.


Paul McCartney är aktuell med ett pinfärskt album passande nog betilat New:  Paul McCartney – NEW, men när det gäller Maccas solo-karriär är det ändå 70-talet som är "the shit", hur utmärkta hans senaste album-släpp än är. Mer än någon annan ex-beatle lyckades Paul McCartney hålla flamman av kreativitet levande årtiondet igenom, trots ständiga medlemsbyten i Wings, ofta ojämna album-släpp, mesig offentlig framtoning, ocoola hits med folktycke, och ett ständigt marijuana-rökande (vilket i efterhand ger hans låtar än mer "stoner"-känsla).

Det för Paul McCartney extremt ryckiga decenniet med ofattbara kommersiella framgångar, och även ett par rejäla fiaskon, finns nu dokumenterat i musikjournalisten Tom Doyles McCarntey-biografi Man On The Run (en blinkning åt det bästa Wings-albumet Band On The Run). Paul McCartney befann sig bokstavligen på språng under de här åren, på flyt ifrån sin Beatles-bakgrund, på flykt ifrån skyhöga förväntningar, och till skillnad från vad man kan tro en flykt ifrån konventionellt familjeliv, samt ibland även en flykt ifrån rättvisan, något som bokstavligen talat kunde ha stått honom dyrt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar