Lite musik och en massa film. Modernistisk arkitektur blandas med metaforisk dödsångest.
fredag 1 maj 2009
Istället för Valborg, Terence Blanchard.
Jag valde bort svennig totalfylla på Valborg för att istället gå och se trumpetaren Terence Blanchard på Fashing. Blanchard stal showen när han senast var i Stockholm, som medlem i Herbie Hancocks kompgrupp i höstas. På egen hand var han ännu bättre och mannen kan verkligen spela trumpet. Hans band var lika vassa de och om någon ska lyftas fram så var det trummisen, vilket svängigt trummande. Men det var trist att Fashing bara var halvfullt när en sådan modern gigant inom jazzen kommer till stan. Då han dessutom bara spelade nytt, ännu inte utgivet material (som var himmelskt vackert) under en generös konsert så borde stället ha varit packat till bristningsgränsen. Å andra sidan fick vi som var där vara med om något exklusivt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar