Palme del II.

Del 2 av Kjell Östbergs Palmebiografi är här. Den första delen har jag faktiskt inte läst, men kan bara konstatera att uppföljaren som behandlar Olof Palmes år som statsminister 86-90 är en stor besvikelse. När vinden vände är illa skriven och saknar svung i språket. Precis som ofta är fallet när en akademiker ska skriva populärhistoria så blir det torrt och trist. Det värsta är att Östberg kommer med ytterst lite nytt. Är man intresserad av svensk politisk historia har du läst det mesta förut. Boken är tematiskt indelad, vilket är ett stort misstag och det gör att privatpersonen Palme kommer på undantag. Det antyds att han nästan hade en dubbelbottnad natur, briljant och extremt intelligent men även argsint och ofta en rätt misslyckad taktiker som politiker. Det var under Olof Palmes tid som statsminster som den socialdemokratiska hegonomin på alla plan började att brytas sönder. Synd att dessa och flera andra intressanta aspekter förtigs eller slarvas bort (och snälla Göran Hägg, kan inte du skriva den biografi som Olof Palme förtjänar).