Läst i mars!

Nu i påsk är det väl tänkt att man ska läsa en massa böcker men vi får väl se hur många som kommer att göra det nu när vädret ser ut att bli så fint? Det här är i alla fall några av de böcker som jag har läst i mars!

Up in the air var ingen dålig film men boken är betydligt vassare. En till tre tredjedelar fantastisk roman om en affärsman som spenderar all sin tid på flygplan och flygplatser, men sakta börjar inse att det finns ett bättre liv någonstans. En väldigt amerikansk bok på många sätt som hade oturen att släppas nästan samtidigt som 9/11. Walter Kirn är en författare som jag måste läsa mer av!


Jag gillar verkligen böcker om amerikanska presidentvalrörelser som Theodore Whites klassiska The making of a president-serie! Richard Wolffes Renegade om Obamas resa till vita huset siktar på att vara något liknande och lyckas förhållandevis bra. Tyvärr är det här en bok som nog bäst passar de som inte kan så mycket om amerikansk politik. Är man insatt så vet man redan det mesta!

Jag fick ett tips om att John Cheevers Bullet Park ifrån 1970 skulle vara en litterär föregångare till skildringen av suburbia-miljöerna i Mad Men, men boken var en besvikelse. Jag har provat på att läsa Cheever tidigare och inte fastnat riktigt. Boken lider av allt för mycket snusförnuftig humor och en daterad hänförelse över nya livsstilsföreteelser.

Jag håller David Benioff som en av vår tids stora författare och hans novellsamling When the nines roll over ifrån mitten av 00-talet gjorde mig inte besviken. Benioff vet hur man berättar en historia och har en känsla för sina karaktärers utrycksätt och dialog. Det är slående att flera av de korta historierna i den här boken skulle kunna utvecklas till fullfjädrade romaner!

Efter att ha läst ett utmärkt personportätt i det senaste numret av Filter bestämde jag mig att prova på att läsa en bok av Per Hagman inför släppet av hans nya roman i maj. Att komma hem ska vara som en schlager ifrån 2004 överaskade verkligen positivt. Jag hade fördomar om att han var en ytlig författare men Hagman kombinerar all skildring av ett utsvävande uteliv med en personlig känslighet som är förkrossande. Det är mycket bra och dessutom vimlar det av initierande och överaskande beskrivningar av Rivieran och Egypten!