Det borgerliga Sverige tog revansch på Olof Palme genom att släppa ut hans mördare på gatan, säger Lisbet Palme i epilogen till Hans Hederbergs nya bok om Palmemordet, och det ligger något i hennes uttalande. Offret & Gärningsmannen visar väldigt tydligt att Christer Pettersson med allra högsta sannolikhet var Olof Palmes mördare. Inte minst för att vittnen såg honom på platsen och han blev utpekad av Lisbet Palme (mördaren haltade enligt henne, något som även Christer Pettersson gjorde). Hans Hederberg tecknar även ett skrämmande porträtt av Christer Petterssons liv och de tankegångar som fick honom att under påverkan av narkotika i stunden bestämma sig för att skjuta Palme.
I Hans Hederbergs redogörelse framstår Christer Pettersson visserligen som ett av samhällets olycksbarn men även som en person som kunde ha tagit en annan väg. I början av sin kriminella karriär möttes han både av förståelse och ny chanser, chanser som han inte tog och troligtvis led han redan sedan unga år av en psykisk störning som omöjliggjorde ett normalt liv.
Det är berättelsen om Christer Pettersson som är behållningen med Offret & Gärningsmannen. Avsnittet om Olof Palme är visserligen intressant men skissartat och nog kräver Palme-hatet en större bok för att lösa upp alla dunkla trådar. Palmes fiender och motståndare kanske inte konspirerade för att få honom död men de skapade ett samhällsklimat där hatstämningar mot statsministern piskades upp (och därmed indirekt påverkade Christer Pettersson) samt inte minst bidrog till att släppa mördaren fri.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar