söndag 21 november 2010

Rapport från Stockholms filmfestival: 2. Vapen & våld.



Våldsamma filmer finns det gått om på festivalen och jag såg två "back to back" igår kväll. Brotherhood kan vara festivalens stora positiva överraskning. Ett fullödigt laddat drama där en invigningsrit till en studentförening går helt fel. Nerverna var på helspänn under hela filmen där grupptryck och stressmekanismer sattes under lupp. Brotherhood är ett utmärkt exempel på att man kan göra storartade filmer med mycket små medel.

The Killer Inside Me har jag en mer ambivalent inställning till. Michael Winterbottom gör aldrig några dåliga filmer, fotot är liksom "wow". Men den här Jim Thompson-filmatiseringen om en diabolisk sheriffs framfart i en Texas - håla på 50-talet får ändå drag av noir - pastisch över sig. Filmen är dessutom moraliskt tveksam med ett frossande i våld mot kvinnor som inte alltid känns motiverat. Casey Afflecks insats i huvudrollen är även den splittrad, gör han en briljant insats som en förvirrad man eller spelar han över å det grövsta?

Trots mina invändningar är The Killer Inside Me ändå en film som måste ses när den släpps direkt på DVD om några veckor.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar