Rapport från Stockholms filmfestival: 7. LA & Lucas.

Ni som följer min blogg har nog märkt att jag har en förkärlek för filmer med Los Angeles - tema. Såg därför två stycken "back to back" på festivalen idag. Songs from the Nickel var en skakande dokumentär om invånarna i Los Angels slumområde Skid Rom som nu kanske håller på att gentrifieras. Många av de medverkande i filmen bodde på nedgångna hotell med billig hyra. Snäppet bättre än gatan och även naturligtvis en metafor för den mörka baksidan och förfallet av det en gång så välbärgade Kalifornien. Tacksamt nog urartade inte Songs from the Nickel i en misärorgie utan det fanns även utrymme för humor och värme, något som behövdes eftersom vissa scener var rätt jobbiga.

Fina LA-miljöer och tjusigt foto bjöd även Pete Smalls is dead på. En noir-pastisch med kanske inte så subtila (men roliga) hyllningar till Jack Nicholson, och med suveräna Peter Dinklage i huvudrollen. Precis som alltid tar han över varje filmruta han figurerar i, han har en förmåga att skapa stort skådespeleri med små medel. Underhållande och trevlig var filmen nästan hela vägen, men som så ofta med den här typen av filmmysterier tappar den fart på slutet, ibland kan en film bli för smart och ironiskt blinkande för sitt eget bästa.




Slutligen såg jag även dokumentären The People VS George Lucas om hur Star Wars -skaparen retat upp sin fanbas de senaste femton åren med dåliga filmer och försämrade "nya" versioner av den ursprungliga trilogin. Det blev en kul film om nörderiets besatthet men roligast var alla klipp ifrån tributfilmer, där fans skapar sina egna rymdäventyr. En mindre industri som verkar i skuggan av (men överträffar) produkterna ifrån George Lucas storbolags-verksamhet.