Rachel getting married är en film som sakta men säkert vinner dig över. I början är man skeptisk. Det känns som ytterligare en snackig amerikansk indiefilm (även om filmen inte är "indie" för fem öre) med skakig kamera. Ju längre tiden går desto med dras man dock in i historien om en familj som återförenas då den äldsta dottern ska gifta sig. Naturligtvis finns det mörka händelser i det förflutna som kommer upp till ytan då alla ses. I mycket påminner filmen om en av årets bästa filmer Margot at the weding. Precis som den filmen står två systrars rivalitet i centrum till och med då en av dem ska gifta sig.
Det största problemmet med Rachel getting married är att Anne Hathaway inte alla gör en bra roll som den föredetta drogberoende lillasystern som släppts ut från rehab. Hennes försök här att göra en seriös roll faller platt till marken. Man kan dock leva med det då filmen är ett ensembledrama som bjuder på strålande insatser från de övriga skådisarna. Speciellt Rosemarie Dewitt som den jordnära storasystern Rachel (hon fullkomligt krossar Hathaway i deras scener tillsammans) och Bill Irwin som fadern i familjen som bara vill alla väl. Förhoppningsvis blir den här filmen ett genombrott för dessa två, och även en vändpunkt för regissören Jonathan Demme som gör sin första bra spelfilm på åratal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar